Nilsis

Har inte hänt så värst mycket senaste tiden. Attis har repat sig, stygnen från magen togs bort idag. Skönt att allt gick bra!

Jag och Glenn var på metallsvenskan förförra helgen. Roligt!

Klatten på Behrn Arena

Örebro tog hem det



Fint, på kungen

Made



Hammerfall, mycket folk framför scenen

Två spelar i ett rätt känt band , en har varit fotbollsproffs i inter, och resten är kockar!


Liveband på Olearys

Frukost på balkongen

Blommorna växer som dom ska

Dill. Planterade frön allt för tätt =/ Persiljan längst till höger har det tufft

Chilin har inte integrerat sig i min balkongmiljö. Tydligen skulle man (jag) sått fröna redan i januari och drivit upp dom inomhus för att sen plantera ut dom. Såhär såg vädret ut i januari. Jag "tänkte inte chili" då..

Till att börja med: Nerikes Allehanda siktar på "Stora journalistpriset": http://www.na.se/artikel.asp?intId=1474577&insn=1

Hursom;

Det började redan i söndags när jag befann mig i Göteborg.
På morgonen när jag var på väg att äta frukost på hotellet fick jag ett samtal från min mors karl, dom trodde att Attis var sjuk och skulle åka till någon slags distriktsveterinär för undersökning.
Veterinären konstaterade att hon hade livmoderinflamation, och trodde att inflamationen var ute ur henne, och skrev ut medicin.
Attis spenderade kommande dagar hos mamma för att vila upp sig och vara under uppsikt då jag ju är på jobbet och inte ville att hon skulle vara här hemma själv.
Idag, onsdag förmiddag, blev Attis dålig igen och mamma bokade tid på veterinärstationen annalysen för undersökning runt klockan lunch. Där konstaterade dom att hon behövde opereras. Att livmodern var stor som en apelsin.
Veterinären kollade med mig först så det var okey, alternativet hade jag aldrig gått med på..
Attis opererades och jag följde med och hämtade henne efter operationen. Det var en mycket trött och svajig hund som mötte mig, hon la sig direkt ner och placerade sitt huvud med min fot som huvudkudde och halvsomnade. Veterinären berömde Attis som hon tyckte var så snäll och lugn av sig - Attis kan stoja hon med, men oftast så är hon jäkligt lung faktiskt.

Attis vägde 44 kilo innan operationen, efteråt vägde hon 41 kg..

Nu är det lugn som gäller för henne ett par veckor, och en tratt fick hon med sig. Hoppas hoppas att läkningen går bra.

Attis har varit med mig länge, jag köpte henne strax innan jag fyllde 20 år. Hon har fantastiskt nog aldrig varit sjuk! Vaccinationer och undersökningar då jag hittat knölar som visat sig vara ofarliga fettknölar är det enda som hon har behövt göra. Hon fyller ju 8 år, så jag är otroligt tacksam att hon hållt sig frisk.

Totalt har kostnaden hittils gått på strax över 12 000:-. Operationen idag kostade nästan 11 000:-, skönt är att jag har henne försäkrad, så försäkringsbolaget pröjsar 8 000:- av dom. Ungefär lika mycket som jag totalt betalat till försäkringsbolaget  genom åren.

Otroligt hur man kan fästa sig vid ett djur som ju inte kan prata med munnen, och helt gör sig förståd med ansiktsuttryck om ögonon. Otroligt.