Nilsis

Alé alé!

Byggbarack vid jobbet. " Benga o Janne". Finns mycket att säsong om det där, men jag ids inte skriva på mobilen medan jag går, så jag nöjer mig med att dela bilden.

Jag hann 100 meter från jobbet när jag insåg att jag hade punktering. Tog av mig handskarna och la dessa på pakethållaren och började gå samtidigt som jag höll på att leta numret till närmaste cykelskojare på iphone. Efter 200 m så upptäcker jag att den ena handsken ligger kvar på backen där jag upptäckte punkan. Kokpunk..

Kom på ett ställe på norr där jag lämnade in cykeln för flera år sedan. Han försökte blåsa mig, förvisso på en skitsumma men jag blev vansinnig på fräckheten, inte pengarna, och hans personal lämnade clownen att handskas med mig själv. Tur att jag inte har samma humör längre.

Jag ringde dit och frågade vad det kostade att laga punkan, 200:- med slangbyte, "men 350:- om däcket behöver bytas" sa han med en osympatisk röst. Däcket? Frågade jag. Han svarade att det ofta är ett dåligt däck som orsakar punkteringar. Jag genomskådade att han la grunden för den dyrare reparationen och avslutade samtalet.
Istället ringde jag cykeldoktorn på rynningegatan där jag lämnat in förut nån gång. 150:- inkl. Smörjning av kedjan! Oerhört trevligt mottagande! Så det stället rekommenderar jag.

Har hunnit med att gå hindersmässan också! letade efter en gubbe jag handlat raggsockor av i flera år, men hittade honom inte, irriterande. kanske har han bytt från Stortorget till järntorget..

Och.. Ja, det var väl det..

Vad fan, punka idag igen?! På väg hem från jobbet..

Från NA.se. Man vill ju inte veta någon ting om vild-Hasses stånd, för fa-an NA!!

Man vet att veckan är på väg att glida en ur näven och bli en skitvecka när man tror att det är torsdag, och så är det onsdag..
Men jag har inga planer för helgen och jag trivs på jobbet, så jag borde inte gnälla.

Det måste börja hända nåt snart, vad vet jag inte, men det känns ibland som det är så mycket vardag veckorna igenom, skogaholmslimpa och mellanmjölk. Jag gillar det inte. Det måste till lite gnista ibland också.

Har legat i prick samma ställning i sängen i 3 timmar nu. Knäpptyst, läst, har via slamret i trapphuset hört hur grannarna kommit hem från sina arbeten.
Ryggen gör inte ont när jag ligger såhär, och nu när jag strax ska kliva upp så hoppas jag att smärtan är borta.
Det har känns bättre idag än tidigare i veckan, så till helgen är jag nog fit for fight igen. Ska försöka hinna besöka hindersmässan..

Vi nöjer oss så. Helt omotiverad.

Jag måste göra nåt åt mina kuddar, går knappt att sova med 7 puffiga kuddar...

Edit: Hunden fick en kudde, en 800:-'s kudde som nog är det sämsta jag varit med om, helt stel och oformbar.

Musik..

Jag kommer aldrig vänja mig vid det. Inatt sov jag extremt bra, som om nån sövt mig (och då hade jag även tagit en eftermiddagslur).
Men att gå upp medan det är kolsvart ute är ingen hit. Men jag slutar ju tidigt på dagen, det väger upp den arla morgonstunden.

Jag längtar till sommaren.

I fredags damp det ner ett vikt A4-papper, internetleverantörer skulle dra in något nytt bredband i min lägenhet redan på tisdag.
Idag ringde jag upp och sa att dom fick komma efter klockan 15 då jag slutar jobba då och har hund.
Hans svar: "Nej, det blir svårt, det går inte".
Jag gjorde i huvuder snabbt upp en plan B för att låna ut Attis på tisdagen, men ville såklart pressa honom till hur han hade tänkt lösa situationen.
"Det står på pappret att ni ska hålla på mellan 07:30-16.30, så ta mig sist". "Njaeee, vi har bara ett verktyg. Och så länge håller vi inte på, det är feltryck".
Ett verktyg, ok, helt obegripligt för mig naturligtvis vad det var för verktyg.
Dessutom feltryck, och lämna det i brevlådan på fredag eftermiddag och ta för givet att folk ska lösa hundvakt till tisdag.
Hans idé var att jag skulle stänga in min hund på toan under dagen. Det kom naturligtvis inte på fråga. Han frågade även vad det var för hund och om den var farlig eller om dom kunde gå in trots att hunden var hemma. Kommer naturligtvis inte heller på fråga.
Efter en stund, så slutade jag "hålla på" och sa att jag skulle se till att lösa det, och om inte så skulle jag sätta en lapp på dörren, och han sa att det lät bra och att om inte annat så fick jag höra av mig så skulle vi dra in internet nån annan dag.
Så, det gick alltså..
Attis sover hos hundvakten inatt, hämtar hem henne imorgon, första gången på en evighet jag inte har hund hemma!

Jag har fått nån slags låsning i ryggen, stel som en pinne och äter ipren som det vore godis. Skönt, nej.

Örebro möter Västerås borta idag. Örebro leder just nu med 2-1!

Här är ett par gamla bilder från när jag varit i Västerås och sett örebro spela:
Seriematch 2002


Träningsmatch borta 2002


Örebro möter Västerås borta en fredag kl. 19. När är det lämpligt att ankomma till Västerås? Runt lunch, korrekt. Klassisk resa.


---------------------------------------------

Idag fyller även Klatten år! Vi är från samma by, och har känt varandra i över 20 år!
Grattis, Klatt!

Klatt i grönt, jag bakre raden i grå luvjacka under den sjuka sjuka texten "lev din dag som om den vore din sista". Kul motto för ett gäng ungdomar på någon slags utbildningsläger mot alkohol. Herregud, vore den min sista dag skulle jag knappast spendera den på hjärntvättarläger mot alko.
Bild från -93 kanske?


Fotbollsläger i skåne -91? Jag i vit t-shirt till vänster och Klatt i röd.

Lite senare..

Det här lagar jag i veckan!

Jag och Attis är i Stadsparken, på väg att handla frukostbröd i stans enda söndagsöppna bageri, Jeremiasbageriet!

Ser ni vad jag gör?! Jag pysslar! Har letat i 1.5 månad (inte aktivt såklart) efter en "gäster-skylt" till gästhandduken på tjottan, men inte hittat nån.
Men på Elsies bod hade dom iaf vännerskylt. Så borrar jag hål i hörnen och fäster med steksnöre där.
Det är ju inte riktigt jag det där, hjärtan och så, men får duga.

Det var det, det..

Jag gör ärenden på stan, i kön till snusbutiken ser jag det här i tidningsstället..

Referens: http://nilsis.blogg.se/2012/january/ar-jag-med-i-truman-show-eller-vad-ar-de.html

Attis och jag gick till bageriet i Wadköping. På vägen hittade hon en stor gren. Hon älskar att släpa på såna där, och vill omedelbart att vi ska gå till en park så hon kan göra kullerbytta och rulla sig på dom.

Det blir middag ute idag. Tänkte gå till Shanghai, en gammal klassiker som hade sin absoluta storhetstid runt milleniumskiftet. Jag har bara varit där nån gång på senare år, det var bra då med!

Vaknade kl. 7 idag. Skönt!

Fredagen spenderades med att vi träffades hos mig först och sen gick vi till Lilla Örebro för middag. Till slut var vi 9 pers, tror jag. Mycket trevlig kväll som avslutades med en "efterdrink" hos mig.
Fick fina presenter, och hade en kanonkväll, alla var snygga och på bra humör!

Det är ju idag jag egentligen fyller, men jag har ingen lust att ha hem folk idag, så då blir det naturligtvis så.
Tänker ta en långpromenad neråt Wadköping, det blir väl allt. kanske går ut och käkar ikväll, jag får se.

När jag vaknade låg hunden i sängen, hon hade lagt sin lilla tass på mig och låg och snarkade. Det känns konstigt, jag köpte Attis när jag var 19 - tonåring, jag har gått igenom mina år som 20-åring och nu blivit 30, och hon hänger fortfarande med. Fantastiskt!

En vanlig dag.

Hockey ikväll men eftersom jag kliver in på mitt tredje årtionde nu i helgen så är jag på middag ikväll istället för hockeyborgen. Tur att na.se har direktrappiertering.

Har städat hela lägenheten och ska snart göra mig iordning.

Presenthögen har jag förlagt till höger om tvn, där finns det gott om plats!

När jag var 17-18 år gammal var jag i Spanien på en klassisk 18-årsresa med ett par kompisar Hände grejer varje dag.
En kväll när vi var på grisfest med fri öl/vin ute i öknen så "försvann" jag.
Själv minns jag att jag var på festen, gick ut för att ta lite luft, och "vaknade till" flera timmar senare mitt ute i ingenstans..

Min kompis Larch som var med till festen letade intensivt utan att hitta mig.
När bussarna lämnade grisfestområdet för att köra besökarna tillbaka till stan fanns jag inte på plats.
Efter flera timmars väntan i lägenheten vi hyrde trodde Larch att jag dött och satt uppe och tänkte vad han skulle säga till min mor.
Men jag var i livet, naturligtvis, stapplade in i lägenheten vid 6 på morgonkvisten med blodiga byxor. Jag sa att jag inte ville prata om det och la mig på mage i sängen och slocknade.
Larch, glad att slippa ringa min mamma och berätta att jag dött, tittade på mig där jag låg - utslagen med blodigt byx-ächle, och förstod att jag blivit våldtagen. Det hade jag naturligtvis inte heller.
Morgonen efter när jag vaknade mådde jag inte "så värst".

Imorse när jag gick upp 05.00 och gjorde mig klar för jobbet kom jag att tänka på den där morgonen för 12 år sedan.

Larch berättade hela den där anekdoten för min förra sambo när vi var på parmiddag i Göteborg tidigt i vårat förhållande för ett par år sedan.
Han började när jag var på toa, och när jag kom tillbaka var ju bollen redan satt i rullning och vi var tvugna att berätta klart.
Jag har även ett ärr som minne.

Det här lagar jag på jobbet den här veckan!

Jag och Atletico kollar på Guillou på tv. Han smyger runt i afrikanska buschen och jagar och förklarar överstrykande att han inte går på jaktmetoderna där han får skjuta på en inhägnad, och att han är medveten om hur bilden där dom vita jägarna sitter till bords medans den svarta kökspersonalen och pass-opperna står och sjunger för dom kan uppfattas.

Plötsligt är det lejon på tv som ryter, morrar och gör utfall mot ett annat lejon med ett stort köttstycke i truten. Attis följer tvn med en fromhet och mildhet i ansiktet som hon inte brukat ha.
Är min hund rädd för ett kattdjur, på tv DESSUTOM!?

Från det att jag bytte arbetsplats i somras har jag jobbat 75%, 07.30-14 ungefär.
Det har naturligtvis varit behagligt.
Nu på tisdag börjar jag köra heltid. Mer $$ in, men också en timme tidigare uppstigning. 05:00. Nästan omänskligt.
Kommer jobba 06.30- 15 (14 på fredagar).
Får se om jag kan göra mina morgnar lite mer tidseffektiva så jag iaf kan kliva upp 05.30.
Jag har iaf ställt klockan på väckningar..

Kollar på nåt inspelat matprogram. Det här måste vara det som italienromantiker ser framför sig när dom tänker italiensk lantbyggd, en åldrad man som glupskt äter vindrutor direkt från rankan. Han har till och med det ultimata namnet, Antonio.
Det är PRECIS så Bo Hagström vill vara.

Gårdagenskvällen bestod i middag på stallyktan. Beer 'n burger, helt perfekt faktiskt. Tidig hemgång innan 22.

Gick upp 11.30 idag, promenad här i området med kameran på axeln, måste börja bekanta mig med kvarteren här. Jag bodde ju flera år på norr och kunde varenda gata, park och genväg. Visste ungefär vilka människor man skulle stöta på osv. Så vill jag ha det här där jag bor nu också.